Show simple item record

dc.contributor.advisorPalomäki, Sanna
dc.contributor.authorLinnaila, Charlotta
dc.date.accessioned2017-05-30T16:44:32Z
dc.date.available2017-05-30T16:44:32Z
dc.date.issued2017
dc.identifier.otheroai:jykdok.linneanet.fi:1702400
dc.identifier.urihttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/54184
dc.description.abstractLinnaila, C. 2017. Kroppsbild och ätbeteende bland unga idrottande kvinnor. Institutionen för idrottsvetenskaper, Jyväskylä universitet, pro gradu -avhandling i idrottspedago-gik, 57 sidor, 2 bilagor. Huvudsyftet med denna undersökning var att redogöra för kroppsbilden och ätbeteendet bland unga idrottande finländska flickor och kvinnor. Målet var att få fram attityder till den egna kroppen och ätandet bland idrottare inom olika grenar och på olika nivå, samt ifall attityderna skiljde sig mellan idrottarna inom de olika grenarna. Dessutom ämnades ta reda på ifall det existerar missnöje med den egna kroppen, oro för kroppsformen och/eller -vikten, samt ifall de idrottande kvinnorna begränsar sitt ätande på något sätt. Undersökningen var en kvantitativ tvärsnittsstudie och materialet samlades in med hjälp av en enkät under våren 2016. Enkäten bestod av en bakgrundsuppgiftsblankett och den finska versionen av EDE-Q -enkäten. EDE-Q (Eating Disorders Examination Quest-ionnaire) är en internationellt använd, validerad mätare för ätstörningsbeteenden (Black & Wilson 1996). Sammanlagt 122 flickor eller kvinnor i åldern 15–30 år från idrottsaka-demierna i Helsingforsnejden och i Jyväskylä deltog i undersökningen och besvarade enkäten. Idrottarna representerade fem olika grenar, av vilka två grenar räknades som estetiska grenar (n=62) och de tre andra som övriga grenar (n=60). Materialet analyserades med hjälp av IBM SPSS Statistics 22 -statistikprogrammet. Undersökningsmaterialet beskrevs med hjälp av korstabulering och jämförelser mellan olika gren-, ålders- eller nivågrupper gjordes med oberoende t-test eller variansanalys. Sambanden mellan olika variabler undersöktes med hjälp av Pearsons korrelationskoefficient. Resultaten visade att oro för den egna kroppen och det egna ätandet var statistiskt signifikant oftare förekommande bland de idrottande flickorna och kvinnorna inom de estetiska grenarna jämfört med de övriga grenarnas idrottare. Den del av ätstörningsbeteendet som var vanligast förekommande för alla de undersöktas del var oron relaterad till kroppsformen och -vikten, medan oron för ätandet eller begränsningen av ätandet inte var lika vanligt. Majoriteten (71%) av de undersökta fick ändå låga poäng i EDE-Q, vilket indikerar att de flesta inte hade några problem relaterade till ätandet eller kroppsbil-den. Det påträffades ett statistiskt signifikant samband mellan bantning och högre poängantal i enkäten. De idrottare som tränade mängdmässigt mer än 15 timmar i veckan fick statistiskt signifikant högre poäng i EDE-Q än de idrottare som tränade mindre än 15 timmar i veckan. 15–16-åriga idrottande flickorna oroade sig mindre för sin kropp och sitt ätande än de äldre idrottarna, men denna skillnad var inte signifikant, även om trenden var lika i alla de olika underkategorierna i EDE-Q -enkäten. De resultat man fick från denna undersökning är rätt långt i linje med tidigare undersökningar som undersökt kroppsbild eller ätstörningsbeteende bland kvinnor i olika åldrar i olika länder. Många av de tidigare studierna har ändå haft en annan eller bredare åldersgrupp, undersökt kvinnor eller flickor som inte idrottar eller lever i en annan kultur, och således är de inte direkt exakt jämförbara med de finländska unga idrottande kvinnorna i min undersökning. Det finns alltså skäl till vidare forskning med EDE-Q i Finland. Nyckelord: kroppsbild, ätbeteende, ätstörningsbeteende, idrottarefi
dc.description.abstractLinnaila, C. 2017. Body image and eating behaviour among young female athletes. Faculty of Sport and Health Sciences, University of Jyväskylä, Master’s Thesis, 57 pages, 2 appendices. The main purpose of this study was to investigate in the body image and eating behavior among young Finnish female athletes. The aim was examining attitudes towards the own body and eating among athletes in different sports and on different levels, as well as finding out if the attitudes differ between the athletes in the different sports. Furthermore, there was an intention to find out if there exists dissatisfaction with the own body, body shape and/or weight concern or a restraint of food intake in some way. The study was a quantitative cross study and the data was collected with a questionnaire during spring 2016. The questionnaire consisted of a background form and the Finnish version of the EDE-Q. EDE-Q (Eating Disorders Examination Questionnaire) is an internationally used validated assessment instrument for disordered eating behavior (Black & Wilson 1996). In total there were 122 female participants in the ages 15-30 in sports academies in the Helsinki region and in Jyväskylä responding to the questionnaire. The athletes represented five different sports, of which two sports counted as aesthetic sports (n=62) and the three others as other sports (n=60). The data was analyzed using IBM SPSS Statistics 22 –statistic program. The study material was described with cross tabulation and comparisons between the sport, age and level groups were conducted by independent samples t-tests and analysis of variance. The correlations between different variables were investigated with Pearson’s correlation matrix. The results showed the prevalence of concerns about the own body and the eating was significantly more common among the female athletes in the aesthetic sports compared to the athletes in the other sports. The parts of the disordered eating behaviour that were the most frequently existent among all the participant were the shape concern and weight concern, whilst the eating concern and food restraint were not as common. The majority (71 %) of the investigated athletes still scored low points in EDE-Q which indicates the most part did not have any problems related to eating or body image. Dieting and higher scores in the questionnaire correlated statistically significantly. Those athletes who had more training hours than 15 hours in a week scored significantly higher in EDE-Q than those athletes whose training hours were fewer than 15 per week. The 15-16-year-old female athletes showed less concern about their body and their eating than the older athletes, but this difference was not statistically significant, even though the trend was similar for all the different categories in EDE-Q. The findings received in this study lies in line with earlier studies carried out in the field of body image and disordered eating behaviour among women of different ages in several countries. Nonetheless, many of the previous studies have comprised a different or larger age group, investigated non-athlete women or girls or within a different culture. Thus, the previous results are not directly comparable with the Finnish young female athletes in my study. Therefore, there is a reason to further research with EDE-Q in Fin-land. Key words: body image, eating behavior, disordered eating, athleteen
dc.format.extent1 verkkoaineisto (78 sivua)
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isoswe
dc.rightsJulkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.fi
dc.rightsThis publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.en
dc.subject.otherkroppsbild
dc.subject.otherätbeteende
dc.subject.otherätstörningsbeteende
dc.subject.otheridrottare
dc.titleKroppsbild och ätbeteende bland unga idrottande kvinnor
dc.identifier.urnURN:NBN:fi:jyu-201705302581
dc.type.ontasotPro gradu -tutkielmafi
dc.type.ontasotMaster’s thesisen
dc.contributor.tiedekuntaLiikuntatieteellinen tiedekuntafi
dc.contributor.tiedekuntaFaculty of Sport and Health Sciencesen
dc.contributor.laitosLiikunta- ja terveystieteetfi
dc.contributor.yliopistoUniversity of Jyväskyläen
dc.contributor.yliopistoJyväskylän yliopistofi
dc.contributor.oppiaineLiikuntapedagogiikkafi
dc.contributor.oppiainePhysical Education Teacher Educationen
dc.date.updated2017-05-30T16:44:32Z
dc.rights.accesslevelopenAccessfi
dc.type.publicationmasterThesis
dc.contributor.oppiainekoodi502
dc.subject.ysoruumiinkuva
dc.subject.ysosyömishäiriöt
dc.subject.ysosyöminen
dc.subject.ysourheilijat
dc.subject.ysonaiset
dc.format.contentfulltext
dc.type.okmG2


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record