Könsstereotypier i skolgymnastiken

Abstract

Syftet med denna kandidatavhandling är att granska hur könsstereotypier syns i gymnastikundervisningen i skolan. Gymnastiken är ett ämne som länge undervisats i skilda grupper för flickor och pojkar, vilket på senare tid ifrågasatts. Nuförtiden ökar hela tiden antalet samkönade grupper i gymnastikundervisningen i Finland. Detta eftersom man börjat fundera på om den tidigare modellen med könssegregerade grupper egentligen mest bygger på könsstereotypiska antaganden om flickor och pojkar när det gäller idrott.

Könsstereotyper är då vi kategoriserar och definierar vissa uttryck, gester, fraser, talesätt, kroppsspråk, intressen eller behov som passande för endast män eller endast kvinnor. Det är naturligt att människans hjärna kategoriserar olika fenomen på detta vis. Dock kan könsstereotypier bli skadliga ifall vi inte kan förstå eller lära känna vår medmänniska som den hen är och på ett negativt sätt börjar begränsa en människas potential på grund av sitt kön. I denna kandidatavhandling granskas ifall olika former av könstereotypier också kan finnas i gymnastikundervisningen och på vilka sätt de i så fall tar sig uttryck.

Detta görs i form av en litteraturstudie där tidigare forskningsresultat kring detta tema jämförs och kategoriseras. Resultaten från tidigare forskning angående könsstereotypier och sport visar att könsstereotyper i skolgymnastiken existerar och de kan delas in i olika kategorier. Könsstereotypier i skolgymnastiken syns bl.a. i gruppindelningen, i valet av undervisningsinnehåll, i lärarnas verksamhet, i kommunikationen och språkbruket samt i bedömningen. Dessutom upplever könsminoriteter att de ser ett tydligt könsuppdelat sätt att se på gymnastikundervisningen i skolan och att det påverkar dem negativt.

Denna kandidatavhandling har alltså visat att könsstereotypier på olika sätt finns närvarande i gymnastikundervisningen och att de påverkar på hur vi delar in eleverna i grupper, hur vi väljer innehåll, hur lärarna styr sin verksamhet, hur vi kommunicerar med varandra och hur bedömningen sker. Resultaten visar också att det kan vara problematiskt att gymnastikundervisningen är så starkt sammankopplad med kön och könstillhörighet, särskilt för dem som upplever att de inte passar in i rådande könsroller och -normer, som t.ex. könsminoriteter. Vidare forskning krävs för att få reda på hur dessa könsstereotypier verkligen påverkar undervisningen och i sin tur eleverna. Det behöver också undersökas vilka konkreta steg man kan ta för att förbättra jämställdheten i skolorna i denna kontext.