Matrutiners, sömnvanors och motionsvanors korrelationsförhållande samt deras inverkan på upplevd hälsa hos finländska skolungdomar

Abstract

Målet med undersökningen var att undersöka hur finländska skolungdomars sömnvanor, motionsvanor och matrutiner korrelerar sinsemellan samt hur dessa korrelerar med upplevd hälsa. Dessutom var målet att undersöka eventuella skillnader mellan könen i dessa korrelationer samt att undersöka om det finns interessanta grupperingar med liknande hälsobeteende. Som målgrupp fungerade finländska 6. – 9. klassister från 5 olika skolor i 5 olika kommuner. Undersökningsmaterialet samlades in hösten 2015 med hjälp av frågeformulär, och totalt deltog 305 elever (149 flickor, 156 pojkar). Materialet granskades med hjälp av statistikprogramet SPSS, och metoder som användes var t- test, Pearsons korrelationsanalys och regressionsanalys. De olika frågornas medelvärden fördelades på väldigt liknande sätt hos båda könen. Medelvärdenas skillnader granskades med t-testet. Endast i läggdagstid kunde en statistiskt signifikant skillnad hittas (p=0,027), då pojkar gick ca. en kvart i medeltal senare och lade sig. Matrutiner, sömnvanor och motionsvanor korrelerade i viss grad med varandra hos båda könen, men korrelationerna var svaga. Dessa faktorers korrelation med den upplevda hälsan varierade stort mellan könen. Bland pojkarna var det endast motionsvanorna som korrelerade med den upplevda hälsan, och även dessa mycket svagt. Endast 4% av pojkarnas upplevda hälsa kunde förklaras med matrutiner, sömnvanor och motionsvanor. Bland flickorna var korrelationerna starkare och förutom motionsvanorna så korrelerade även sömnvanorna och matrutinerna med den upplevda hälsan. Ungefär 23% av flickornas upplevda hälsa kunde förklaras med matrutiner, sömnvanor och motionsvanor. De ungdomar som har sämst upplevd hälsa verkar vara en väldigt heterogen skara, på basis av denna undersökning. Könsfördelningen var väldigt jämn, och skillnaderna i matrutiner, sömnvanor och motionsvanor var väldigt stora. Det verkar alltså som att de hälsofaktorer som granskades i denna undersökning har förvånansvärt liten effekt på ungomarnas upplevda hälsa.

The aim of this study was to investigate how the sleeping habits, excersice habits and meal timing of Finnish school adolescents correlate with each other, and how they correlate with perceive health. The study also investigated gender differencies in these correlations and whether or not interesting subgroups exists with regards to health behavior. Five different schools from five different municipalities took part in the study. The material was obtained via quastionaires, and the total number of participants was 305 (149 girls and 156 boys). The statistical program SPSS was used in the analysis of the results, and tests used involved the t-test, Pearson correlation analysis and Regression analysis. The mean answers on the different questions where quite similar for boys and girls. This was investigated with the T – test. Only in sleep onset time could a statistically significant difference be found (p=0,027). The difference translated to about 15 minutes, and girls went to sleep earlier. Sleep habits, exercise habits and mealtiminig correlated with each other, but the correlations where in general weak. When the correlation between these factors and perceived health was investigated, significant gender differencies where found. Among the boys, only exercise habits correlated with perceived health and the correlation was weak. Only 4 % of the perceived health of the boys could be explained by the healh factors investigated. Among the girls, health behavior correlated more stongly with perceived health. In addition to exercise habits, also sleep habits and meal timing correlated with perceived health. Roughly 23% of the girl´s perceived health could be explained by sleep habits, exercise habits and meal timing. The group of individuals who reported the poorest perceived health was very heterogen, both in regards to gender and in regards to health behavior. Therefore, it seems as though the health parameters investigated in this study has a surprisingly small effect on the perceived health of school adolescents.