Tutkimusselosteitahttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/375622024-03-28T18:18:51Z2024-03-28T18:18:51ZPedagogical framework, design principles, recommendations and guidelines for a STEM learning environment designMäkelä, TiinaFenyvesi, KristofKankaanranta, MarjaKenttälä, VeeraMerjovaara, OlliMäki-Kuutti, MatiasChristodoulou, PanagiotaPnevmatikos, DimitrisHaaf, ChristinaReid, Alecia Adelaide MayRioja del Rio, CarlosSerrano, NoemiSurkova, EvgeniiaMäkiö, JuhoAstapchuk, Sviatlana V.Pavlysh, Eduard V.https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/761322023-04-12T07:58:49Z2021-06-02T05:41:50ZPedagogical framework, design principles, recommendations and guidelines for a STEM learning environment design
Mäkelä, Tiina; Fenyvesi, Kristof; Kankaanranta, Marja; Kenttälä, Veera; Merjovaara, Olli; Mäki-Kuutti, Matias; Christodoulou, Panagiota; Pnevmatikos, Dimitris; Haaf, Christina; Reid, Alecia Adelaide May; Rioja del Rio, Carlos; Serrano, Noemi; Surkova, Evgeniia; Mäkiö, Juho; Astapchuk, Sviatlana V.; Pavlysh, Eduard V.
2021-06-02T05:41:50ZLUMA-keskus Suomi -verkoston valtakunnallisen tehtävän toteutuksen (2017-2020) ulkoinen arviointiMäkelä, Tiinahttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/754462023-04-12T07:58:57Z2021-05-11T09:19:50ZLUMA-keskus Suomi -verkoston valtakunnallisen tehtävän toteutuksen (2017-2020) ulkoinen arviointi
Mäkelä, Tiina
2021-05-11T09:19:50ZThe challenge for equity and excellence: Evidence for future successful action in bilingual FinlandBrink, SatyaNissinen, Karihttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/602402023-04-12T07:58:53Z2018-11-20T13:07:21ZThe challenge for equity and excellence: Evidence for future successful action in bilingual Finland
Brink, Satya; Nissinen, Kari
In 2013, the authors prepared a report on educational excellence and equity in Finland
based on PISA 2009 data and asked the question “Could Finland achieve both excellence
and equality goals in the coming decade? Five years later, this report re-examines the challenge faced by Finland in light of recent PISA results.
The Finnish school system, both the Finnish and Swedish speaking components, have
consistently ranked at the top of the list of OECD countries. However, Finland’s performance has been dropping compared to previous years, while it failed to keep pace with
performance improvements in other countries. Simply working harder along the same
path will no longer work. Therefore, this report examines of evidence from PISA 2015 in
context, to provide some insights for successful action by those involved in education in
order to slow and eventually reverse the decline in student performance.
The context in which Finland’s comprehensive schooling operates has changed: the
numbers of students of school age are declining; there are more foreign language speakers
than Swedish speakers in the population; and there have been Swedish school closures
and amalgamations. There have been positive changes, too, such as the pioneering new
curriculum.
Suggestions are made for strategic action arising from analyses of PISA 2000 to 2015. A
series of analyses on student performance over PISA cycles since 2000 in science, reading
and mathematics show that there has been a decreasing gap between the average performance of students in Finnish speaking schools and students in Swedish speaking schools.
The way this reduction was achieved is not sustainable because students in Finnish speaking schools declined in their performance and students in Swedish speaking schools who
had a lower average to start with did not improve much. Thus, increased equality was
gained at the expense of excellence. In general, science was the domain with the best performance and Swedish speaking students performed better in mathematics while Finnish
speaking students had a higher average in reading in PISA 2015. It is time for Finland
to compare performance with top performers wherever they may be and not just among
OECD countries. In its heyday, Finland had scores that were similar to those of the top
performer Singapore in 2015 and it should be able to achieve those scores again. Analyses
of high and low performers, boys and girls and their social background also showed areas
where steps can be taken to reduce risk of low scores, to respond early to low performance
through monitoring and to provide both opportunities for academic and personal development. Suggestions were made for Finland to work at improving average scores all three
domains to achieve higher average scores with less difference between students and schools,
particularly through individualized teaching and planning for effective use of additional
resources when needed. There were positive signs that both Finnish and Swedish speaking
students continue to learn into young adulthood after their comprehensive schooling. The
importance of coordinated approaches involving the Ministry of education, municipalities,
schools, teachers and parents were highlighted for optimum results. Both excellence and
equity should be the goals of education in the coming decade without sacrificing one for
the other.
2018-11-20T13:07:21ZJämlikhet och kvalitet i skolan : hur når vi utmärkta resultat på svenska och finska?Brink, SatyaNissinen, Karihttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/594502023-04-12T07:58:56Z2018-09-07T12:00:07ZJämlikhet och kvalitet i skolan : hur når vi utmärkta resultat på svenska och finska?
Brink, Satya; Nissinen, Kari
År 2013 presenterade författarna en rapport om excellens och jämlikhet i den finländska
utbildningen utgående från data i PISA 2009 och ställde frågan ”Kan Finland uppnå målen för både excellens och jämlikhet under det kommande decenniet?” I denna rapport
granskar författarna på nytt fem år senare den utmaning som Finland står inför i ljuset av
färska PISA-resultat.
Det finländska skolsystemet, både de finskspråkiga och de svenskspråkiga skolorna, har
genomgående placerat sig högt bland OECD-länderna. Finlands resultat har emellertid
sjunkit jämfört med tidigare år, eftersom landet inte har lyckats hålla samma takt som
andra länder när det gäller att förbättra resultatet. Att bara jobba hårdare på den inslagna
vägen kommer inte längre att ge önskade resultat. Därför granskar den här rapporten forskningsresultatet från PISA 2015 i dess kontext för att ge en insikt i vilka åtgärder olika aktörer
inom utbildning bör vidta för att med framgång bromsa upp och så småningom vända den
nedåtgående trenden i elevprestationerna.
Den grundläggande utbildningen i Finland verkar i en förändrad miljö: antalet elever i
skolåldern går ner, andelen som talar ett främmande språk är större än andelen svenskspråkiga i befolkningen och indragningar och sammanslagningar av svenskspråkiga skolor har
förekommit. Vissa positiva förändringar finns också, som den nya banbrytande läroplanen.
Rapporten lägger även fram förslag på strategiska insatser utifrån analyserna av PISA
från 2000 till 2015. Analyserna av elevprestationerna i naturvetenskap, läsning och matematik i PISA-cyklerna sedan 2000 visar att klyftan i det genomsnittliga resultatet mellan
elever i finskspråkiga och elever i svenskspråkiga skolor har minskat. Denna minskning har
dock kommit till på ett ohållbart sätt i och med att det främst är de finskspråkiga skolornas
resultat som blivit sämre, medan de svenskspråkiga skolorna, som från började hade ett
lägre genomsnitt, endast marginellt förbättrade sina resultat. Den större jämlikheten har Jämlikhet och kvalitet i skolan således uppnåtts på bekostnad av excellensen. Överlag var naturvetenskap det område där
resultaten var bäst i PISA 2015. Svenskspråkiga elever hade ett bättre resultat i matematik,
medan finskspråkiga elever hade ett högre genomsnitt i läsning. Det är dags för Finland att
börja jämföra resultatet med de bästa länderna, oavsett var de ligger, och inte enbart med
OECD-länder. Under sina glansdagar hade Finland poäng i nivå med Singapore som låg
etta 2015 och Finland bör kunna uppnå sådana poäng igen. Analyserna av hög- och låg-
presterande elever samt pojkar och flickor och deras sociala bakgrund påvisade områden
där man kan vidta åtgärder för att minska risken för dåliga resultat samt tidigt börja med
uppföljningar vid sämre resultat och bistå med möjligheter till både personlig och akademisk utveckling. Förslaget är att Finland ska arbeta med att förbättra de genomsnittliga
poängen inom alla tre kunskapsområden för att uppnå högre genomsnittspoäng med mindre skillnader mellan elever och skolor. Detta ska göras särskilt genom att individanpassa
undervisningen och planera för att vid behov kunna sätta in tilläggsresurser på ett effektivt
sätt. Det finns positiva tecken på att både finskspråkiga och svenskspråkiga elever fortsätter
att lära sig som unga vuxna efter att de slutfört den grundläggande utbildningen. Vikten
av samordnade insatser som omfattar Undervisningsministeriet, kommuner, skolor, lärare
och föräldrar för optimalt resultat framhävs. Både excellens och jämlikhet bör vara mål för
utbildningen under det kommande decenniet utan att ge avkall på någondera.
2018-09-07T12:00:07ZYliopistojen tutkintokoulutuksen ja tutkimuksen rahoitus ja tulokset vuosina 2000-2004Neittaanmäki, PekkaNeittaanmäki, ReetaTiihonen, Timohttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/480072023-04-12T07:58:55Z2015-12-07T13:46:29ZYliopistojen tutkintokoulutuksen ja tutkimuksen rahoitus ja tulokset vuosina 2000-2004
Neittaanmäki, Pekka; Neittaanmäki, Reeta; Tiihonen, Timo
2015-12-07T13:46:29ZMonikulttuurisuus ja moniammatillisuus ohjaus- ja neuvontatyössäTaajamo, MattiPuukari, Saulihttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/476152023-04-12T07:58:55Z2015-11-09T11:34:27ZMonikulttuurisuus ja moniammatillisuus ohjaus- ja neuvontatyössä
Taajamo, Matti; Puukari, Sauli
2015-11-09T11:34:27ZTaitava Keski-Suomi -tutkimus Osa 1, Työssäoppiminen Keski-SuomessaTynjälä, PäiviVirtanen, AnneValkonen, Sakarihttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/476132023-04-12T07:58:57Z2015-11-09T11:13:33ZTaitava Keski-Suomi -tutkimus Osa 1, Työssäoppiminen Keski-Suomessa
Tynjälä, Päivi; Virtanen, Anne; Valkonen, Sakari
2015-11-09T11:13:33ZTaitava Keski-Suomi -tutkimus Osa 2, Työelämäyhteistyö ammatillisessa koulutuksessa ja työyhteisöjen oppiminenTynjälä, PäiviNikkanen, PenttiVolanen, Matti VesaValkonen, Sakarihttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/476122023-04-12T07:58:55Z2015-11-09T11:10:45ZTaitava Keski-Suomi -tutkimus Osa 2, Työelämäyhteistyö ammatillisessa koulutuksessa ja työyhteisöjen oppiminen
Tynjälä, Päivi; Nikkanen, Pentti; Volanen, Matti Vesa; Valkonen, Sakari
2015-11-09T11:10:45ZKorkeakoulutuksesta työelämään : työhön sijoittuminen ja työelämävalmiudet kaupan ja tekniikan alallaVuorinen, PäiviValkonen, Sakarihttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/474982023-04-12T07:58:57Z2015-10-29T12:25:18ZKorkeakoulutuksesta työelämään : työhön sijoittuminen ja työelämävalmiudet kaupan ja tekniikan alalla
Vuorinen, Päivi; Valkonen, Sakari
2015-10-29T12:25:18ZMobility and transition of pedagogical expertise in FinlandMartin, AnnePennanen, Mattihttps://jyx.jyu.fi/handle/123456789/458612023-04-12T07:58:56Z2015-05-12T09:55:47ZMobility and transition of pedagogical expertise in Finland
Martin, Anne; Pennanen, Matti
Mobility and transition of pedagogical expertise in Finland is a publication based on the project “Mobility among pedagogical experts”, which was funded by the European Social Fund. The project was carried out in 2010–2013 in collaboration with the Finnish Institute for Educational Research, Finnish National Board of Education and the Vocational Teacher Education College, Jyväskylä University of Applied Sciences. The publication gives an overall view of the teacher mobility and transition in the Finnish education system and discusses the key findings from the report on Mobility among pedagogical experts. Data for the above-mentioned project was collected by an online questionnaire (n = 4500) and interviews with former teachers (n = 15).
In Finland people consider teaching an appealing occupational choice for various reasons. Teacher’s work is autonomous, highly appreciated and found diverse and challenging. However, at some point in their teaching careers many teachers start to look for opportunities for career development and possibly consider another occupation altogether. Reasons for considering intra- and transprofessional mobility are very individual and usually connected to professional development, work contracts, working conditions, or seeking new challenges.
The beginning of the teaching career is loaded with huge responsibility. In the Finnish education system, teachers’ have full pedagogical and juridical responsibility since their first day of employment. Although induction is very important in the transition from teacher education to actual teachership, Finland does not have any statutory national induction programme for teachers. This leads to a variety of induction practices because every municipality is responsible for organising the induction for new teachers.
8
According to teachers, their profession has become increasingly diverse in terms of skill requirements. The future teacher is a multitalented professional who is collaborating with colleagues and multidisciplinary groups. Besides subject knowledge and pedagogical skills, information and communication technology skills are essential in the future. While pupils and students call for more individual attention, knowledge and skills of special education and differentiation are needed in the classroom.
2015-05-12T09:55:47Z